Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Nya uppgifter för bibliotekarier

Några frågor till Sara Rondahl och Lina Köpsén. De är bibliotekarier på Campus Helsingborgs bibliotek. Sedan en tid arbetar de på institutionen på måndagar.
Sara Rondahl är bibliotekarie på Campus Helsingborg.
Sara Rondahl är bibliotekarie med ansvarsområde stöd till forskare och masterutbildning.

Lina Köpsén är bibliotekarie på Campus Helsingborg.
Lina Köpsén är bibliotekarie med ansvarsområde stöd till grund- och masterutbildning.

Hur har bibliotekariernas (och bibliotekens) roll förändrats?
– Tendensen är att det blir färre tryckta böcker och mer och mer e-böcker, men det är lite ämnesstyrt. (S.R.)
– Utvecklingen har ju gjort att väldigt mycket numera finns digitalt och alltså är tillgängligt via datorn. Det har lett till färre besökare på biblioteken. (L.K.)
– Bibliotekariernas kunskaper behövs förstås fortfarande. När vi nu finns på institutionen en dag i veckan så får vi chans att träffa forskarna och lärarna i vardagen och diskutera vad de behöver hjälp med. ”Embedded librarian” har kommit att bli det begrepp som används om det här – det innebär att bibliotekarierna kommer till användarna istället för tvärtom. (S.R.)
– Biblioteken har fått en lite annan betydelse. Många vill naturligtvis fortfarande sitta och läsa och studera, men för en del har biblioteken också blivit mer av mötesplatser. För studenterna har vi ju både kurslitteratur och referensexemplar och vi har datorarbetsplatser tillgängliga utan bokning. (S.R.)
– Vi gör andra saker jämfört med vad bibliotekarier gjorde förr. Mycket tid går till exempel åt till att administrera elektroniska resurser. Det är mycket mer tekniskt idag, som att arbeta med databaser och förstå hur de är uppbyggda och kunna förmedla de kunskaperna pedagogiskt. Enligt Bolognareformen (ett europeiskt samarbete om högskoleutbildning) bör informationskompetens integreras i en ämneskontext för att stärka ämnesinlärningen. (S.R.).
– Vi har till exempel undervisning vid ett flertal tillfällen under grundutbildningen och även under master- och forskarutbildningar. Undervisningen syftar till att stärka studenternas informationskompetens och att informera om hur de kan använda bibliotekets resurser i sina studier. (L.K.)

Vad är det vanligaste biblioteksbesökare har frågor kring?
– Det är sådant som är utbildningsrelaterat, att hitta resurser som kan vara relevanta och användbara för studenter och för kurser där och då. (L.K.)

Hur många bibliotekarier finns det här på Campus?
– Det är fyra heltidstjänster, en assistent på halvtid och en bibliotekschef. (S.R.)

Vad innebär egentligen uttrycket informationskompetens?
– Det innebär att kunna söka och navigera bland en ständigt ökande mängd vetenskaplig information och mer komplex struktur för att förmedla den och att kunna värdera informationen.
– Innehållet i begreppet har förändrats över tid. Ju mer tillgängligt materialet har blivit elektroniskt desto viktigare har det blivit att lära sig hur man hittar och värderar information. Det är också grundläggande med ämnesrelaterad kunskap i källkritik. (S.R.)

Forskare ska skriva artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Hur kan ni hjälpa till där?
– Ett hjälpmedel är till exempel forskarutbildningskursen ”Kickstart to academic life”, som tagits fram av bland andra Hervé Corvellec i samarbete med bibliotekarier från forskarstödsteamet på Samhällsvetenskapliga fakulteten.
– Vi får ganska ofta frågor från forskare och doktorander om publicering. Någon vill till exempel veta mer om vilken ranking en viss tidskrift har, eller vilken ”impact factor” den har, det vill säga hur högt rankad en tidskrift är i relation till andra inom samma ämnesområde. Det finns olika databaser där den informationen kan hittas. Vi kan också informera om vilka verktyg som finns för att välja tidskrift att publicera sig i och för att avgöra om en viss tidskrift är seriös.
– ”Open access” (fri tillgänglighet på nätet) har fördelar och det finns en rekommendation från rektor att publicera sig genom ”open access”, men det gäller att kunna sålla bland alla erbjudanden om publicering.
– Inom universitetet prenumererar vi på tusentals tidskrifter och omkostnaderna ökar, särskilt för de för forskningen angelägna tongivande tidskrifterna som är utgivna av traditionella förlag. Det är en stor kostnad och det skapar nya utmaningar i urvalsprocessen. (S.R.)

Man möter många olika namn och begrepp på bibliotekens hemsida (lub.lu.se). För att ta några exempel: Vad är LUBsearch, Awelu och EndNote?
– LUBsearch är den stora ”burken”, en discoverytjänst (söktjänst) för sökning i en mängd olika databaser – bland 250 miljoner olika dokument. Det är bland annat den som vi lär studenter att använda för att hitta relevant material. (L.K.)
– Awelu (”Academic Writing in English at Lund University”) är en webbplattform som tagits fram vid universitetet i Lund för att ge hjälp om akademiskt skrivande på engelska. (L.K.)
– EndNote är ett referenshanteringsprogram, som man kan använda när man skriver för att underlätta referenshanteringen i sin text. (S.R.)

Hur länge kommer ni att ha kontorsplats här på institutionen på måndagar?
– Det är en provperiod fram till sommaren och sedan ska vi utvärdera resultatet. (S.R.)

 

Text & foto: Lars Ljunggren

 

Fotnot 1: Förkortningen (S.R.) i texten är svar från Sara Rondahl, (L.K.) är svar från Lina Köpsén.

Fotnot 2: Bibliotekarierna arbetar i timlärarrummet (E 316 a) halva dagen vardera på måndagar och deltar ofta även vid måndagsmötena på institutionen.

Senaste artiklar

2017-08-14
Turister - tillskott eller problem?
Turister - tillskott eller problem?
2017-06-14
Rapport om plastavfall på FN:s Havskonferens
Rapport om plastavfall på FN:s Havskonferens
2017-06-13
Så upplever synskadade olika servicemiljöer
Så upplever synskadade olika servicemiljöer
2017-06-13
Fast fashion och konsumentstrategier
Fast fashion och konsumentstrategier
2017-06-09
Stipendiater 2017
Stipendiater 2017

Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Lunds universitet | Campus Helsingborg
Besök: Universitetsplatsen 2 Helsingborg
Postadress: Box 882, 251 08 Helsingborg
Telefon:
 042-35 66 20
E-post: info [at] ism.lu.se

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg