Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Elisabeth Högdahl

Elisabeth Högdahl vid sitt skrivbord.

Pågående forskningsprojekt:

1. ”Normkritiska perspektiv på lokal historia”. I samarbete med etnologen Anja Petersen, Dunkers kulturhus.
2. ”Equalizer – ett redskap för jämställda och inkluderande platser”. I samarbete med Emma Pihl och Åsa Samuelsson, Nyréns arkitektkontor, samt kulturgeografen Karin Book, Malmö Högskola.

Kan du berätta lite om forskningsprojekten?

­1. – I projektet ”Normkritiska perspektiv på lokal historia” utgår vi från de normer som finns när man skriver och berättar om historia. Ofta lyfts vissa personer och händelser fram, ofta kopplade till manligt kön och maktpositioner. Vi anlägger ett normkritiskt perspektiv på dessa historieskrivningar.
– Helsingborg har ju konsulerna – och en ganska ”gubbig” historieskrivning. Vilka andra människor kan man prata om? Vilka har gjort Helsingborg till vad staden är? Är det bara män med formell makt? Var finns exempelvis arbetarrörelsen, kvinnorna, barnen?
– Det handlar om hur man skriver historia och att det går att berätta på ett annat sätt, om andra händelser och platser. Det har varit stort intresse och jag hoppas få bidra till utvecklingen av Helsingborg som en mångfaldig stad för människor med olika bakgrund.
2. – Det andra projektet är delvis en fortsättning på ett tidigare projekt, ”Ett jämställt Övre”, som drevs av Trelleborgs kommun i samarbete med Nyréns arkitektkontor och som finansierades av Boverket. Utgångspunkten för båda projekten är att tjejer inte använder offentliga platser lika mycket som killar.
– Syftet med projektet ”Equalizer – ett redskap för jämställda och inkluderande platser” är att göra befintliga aktivitetsplatser mer inkluderande så fler grupper känner sig bekväma med att använda dem. Även om genus är utgångspunkten så tillämpar vi ett intersektionellt perspektiv, där vi ser till fler olika faktorer som kan påverka hur man använder platser. Vi kommer att samarbeta med boende och undersöka hur de ser på platser. Projektet finansieras av Vinnova.

Varför blev du intresserad av dessa områden?

– Jag vill lyfta fram makt- och mångfaldsfrågor. För mig som etnolog är det också så att vardagliga händelser är intressanta. Platser och att ta plats kan ses som grundläggande demokratifrågor som också intresserar och berör många.

Vad har du forskat om tidigare?

– Jag har bland annat drivit ett projekt som hette ”Kulturarv, mångfald och marknadsföringspraktiker”, som finansierades av Riksantikvarieämbetet. Här samarbetade jag med kulturgeografen Lena Eskilsson i en undersökning om hur kulturarv används i marknadsföring. Vi tittade på Snapphanebygden och vilken betydelse snapphanarna fått för både platsmarknadsföring och människors identitet och handlingar.
– Nordöstra Skåne ligger precis som andra delar av inlandet i skuggan av kustorterna och snapphanarna var ett försök att skapa intresse och hävda sig i konkurrensen. Ystad har ju haft Wallander. Det intressanta är komplexiteten när historia används på det här sättet. Det fanns många olika sätt att prata om snapphanar och de hade stor politisk betydelse.

Varför är din forskning viktig?

– Det handlar om att ifrågasätta saker som verkar självklara – men som inte är det. En drivkraft är att skapa nya perspektiv och också få vara med och påverka i viktiga samhällsfrågor.
– I min doktorsavhandling ”Göra gata – om gränser och kryphål på Möllevången och i Kapstaden” från 2003 bidrog jag faktiskt med ett nytt begrepp, ”kreativa kryphål”, som nu används inom platsutveckling. Det är ett exempel på hur man kan påverka samhället på ett positivt sätt.

Har du något ”drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Ett projekt som är i startgroparna är att undersöka hur man som turist kan spåra olika saker utanför allfarvägarna, alltså inte bara de vanliga turistmålen utan sådant som man själv är nyfiken på att se, ”tourism off the beaten track”. Det kan handla om rätt udda resmål – och det känns roligt att studera.
 

Text och foto: Lars Ljunggren

 

Publikationer

Sidansvarig:

Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Lunds universitet | Campus Helsingborg
Besök: Universitetsplatsen 2 Helsingborg
Postadress: Box 882, 251 08 Helsingborg
Telefon:
 042-35 66 20
E-post: info [at] ism.lu.se

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg