Carina Sjöholm

• Avhandlingar och publikationer

Sedan 2004 är jag verksam vid Institutionen för Service Management som lektor, det vill säga lärare och forskare. Min grund- och forskarutbildning fick jag vid Etnologiska institutionen, numera institutionen för kulturvetenskaper, där jag disputerade år 2003. Under årens lopp har jag varit engagerad i olika forskningsprojekt och nedan presenteras några av dem kort.

Pågående forskningsprojekt

Arbete och redskap i villaträdgården mellan dröm och förverkligande

Tillsammans med Katarina Saltzman, vid Institutionen för kulturvård, Naturvetenskapliga fakulteten, Göteborgs universitet, och Allan Gunnarsson, Institutionen för Landskapsplanering, SLU Alnarp, arbetar jag fr o m mars 2012 med ett forskningsprojekt om urbana trädgårdars betydelse. Uppfattningar om vad en trädgård är, vad man har den till, och vad som ska finnas i en trädgård förändras ständigt. Njutning, avkoppling och estetik är viktiga värden i dagens samhälle, och i många sammanhang förknippas trädgård med det enkla, naturnära livet. Idag är det som odlas i trädgården inte alltid huvudsaken; istället betraktas trädgårdsarbetet i sig som värdefullt. Inom vården ordineras ”grön rehabilitering”mot exempelvis stress och utmattningssymptom. Samtidigt är trädgård och trädgårdsarbete något som många förknippar med tunga arbetsmoment och med många krav, såväl egna som omgivningens. De skiftande trädgårdstrenderna som många inspireras av kan upplevas som ytterligare ett krav, såväl egna som omgivningens. De skiftande trädgårdstrenderna som många inspireras av kan upplevas som ytterligare ett krav. Den växande floran av trädgårdsrelaterad media som trädgårdsböcker, tidskrifter, tv-program och, speglar den betydelse som många idag tillmäter trädgården. Trädgårdsdrömmarnas kommersiella uttryck, med allt större ”garden centers”, trädgårdsmässor och en expanderande trädgårdsturism, visar att detta också är en starkt växande marknad av stor ekonomisk betydelse.

Villaträdgården är en av vårt samhälles vanligaste och mest förbisedda kulturmiljöer. Genom att undersöka vad människor gör i sina villaträdgårdar kan man, menar vi, belysa viktiga värden i vardagen, och därmed i samhället, utifrån en rad specifika frågeställningar: Hur betraktas och konstrueras natur och kultur i villaträdgården? Hur förvaltas växter, föremål och miljöer i relation till trädgårdens inneboende föränderlighet? Hur balanseras produktion och skönhetssträvanden? Vilken roll spelar planer och drömmar om framtida trädgårdsprojekt, och i vilken mån omsätts drömmarna i förverkliganden? Vilka skapelseberättelser formas kring den enskilda trädgårdens innehåll och historia och hur förankras trädgårdens biografi i speciella platser, växter och föremål? Vad är privat och vad är offentligt i en villaträdgård? Utmanar trädgårdsarbetet den moderna gränsen mellan arbete och fritid? Mot bakgrund av frågor som dessa kommer vi att utforska vad trädgården som idé och som fysisk miljö gör med sina användare, och vad användarna gör med och i sina trädgårdar. Projektets syfte är att undersöka hur nutida trädgårdar skapas, används, odlas och utvecklas i samspel mellan människor, växter, ting, texter och teknik. Undersökningen anknyter till ett klassiskt etnologiskt forskningsområde genom att särskilt fokusera arbete och redskap i en vardagsmiljö där människor interagerar med sin närmaste fysiska omgivning. Projektets etnologiska perspektiv genererar en närgången och kritisk granskning av processer där enskilda människor formar kulturmiljöer ”på sin egen bakgård”.

Se exempelvis http://www4.lu.se/images/lum/LUM1_12/LUM1.pdf

Från naturprodukt till upplevelse – det gröna livsstilsföretagandets drivkrafter och villkor i småskalig landsbygdsturism

Tillsammans med Erika Andersson Cederholm och Johan Hultman söker jag forskningsmedel för projektet "Från naturprodukt till upplevelse – det gröna livsstilsföretagandets drivkrafter och villkor i småskalig landsbygdsturism ". Det är en förlängning av mitt intresse för trädgårdsturism och framför allt som en del av Erika och Johans pågående projekt "The Price of Commercial Friendship: the social negotiation of value in the experience economy, 2010-2013. Det projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Mot bakgrund av de politiska satsningar som görs för att lyfta fram landsbygdsturismens relevans för näringslivsutveckling är det viktigt att belysa de specifika villkor och drivkrafter som karaktäriserar detta företagande. Det är ofta småskaligt, familjebaserat och drivs av deltidsentreprenörer varav en relativt stor andel är kvinnor. Det är dessutom ofta livsstilsorienterade företag, i betydelsen att de drivs av livsstils- och familjeorienterade motiv snarare än av tillväxtmotiv. Den ekonomiska potentialen i den här typen av företagande kan därmed tyckas begränsad, och resultat från tidigare studier visar att det kan vara svårt att få lönsamhet i turismprodukter. Samtidigt finns det en växande livsstilsmarknad, där konsumenter söker de värden av småskalighet, gemenskap, äkthet och naturnära upplevelser som landsbygdens upplevelseekonomi erbjuder. Vår utgångspunkt är att begreppet livsstilsföretagande innehåller två dimensioner: Dels att företagarna bedriver verksamheten av personliga livsstilsmotiv, dels att den produkt de levererar till besökarna innehåller en livsstilsdimension. Att balansera mellan det småskaliga och livsstilsorienterade och samtidigt driva en kommersiell verksamhet utgör på så vis en utmaning för många företagare. Vi kommer att fokusera på två typer av företagande som har sin bas i ”gröna” produkter och som till stor del får sin kundkrets från besöksnäringen: matföretagande (t ex odlingar, gårdsbutiker, servering) och trädgårdsföretag (t ex visningsträdgårdar, guidningar, kurser).

Vårt syfte med studien är att analysera de specifika karaktärsdragen i ett kombinerat företagande och livsform, den specifika livsstilsmarknad som växer fram, och vad produktutveckling kan innebära i den här typen av näring. Vi vill besvara tre övergripande frågeställningar: 1) Vilka är livsstilsföretagandets specifika drivkrafter, villkor och förutsättningar? 2) Hur kan livsstilsvärden omvandlas till värden med ekonomisk potential? 3) På vilket sätt kan livsstilsföretagandet bidra till ett hållbart företagande i ekonomisk och social bemärkelse och vilka hinder kan urskiljas för en sådan utveckling?

Tidigare projekt

Resor i böckers och författares fotspår. En kulturanalytisk studie av litterär turism

Det är vanligt att skönlitterära författare använder igenkännbara platser i sina böcker men det förefaller bli allt vanligare och i acceleration. Runt om i Sverige har det sedan länge varit möjligt att följa i författares men också i fiktiva gestalters fotspår, inspirerat av böcker eller filmatiseringar. Möjligheterna har blivit fler och det finns en växande marknad kring resor av detta slag. Att följa spår och att välja ett tema för sin semester kan vara ett sätt att bryta uppkörda turistiska banor. I sin organiserade form är dessa verksamheter del av något väsentligt större, bland annat av en ekonomisk utveckling där kultur och ekonomi blivit alltmer integrerade. De kulturella och kreativa näringarna ska enligt regeringen tillsammans med näringslivet skapa regional tillväxt och dubblera den totala exporten. De ekonomiska och de kulturella sfärerna sammanfogas alltmer i politik och i praktik. Litteratur, musik, datorspel, design och mode lyfts fram tillsammans med film och nyare medieteknologier som dynamiska och lukrativa branscher. Framgångarna för svenska deckare med Stieg Larsson i spetsen och Camilla Läckberg och Henning Mankell strax efter nämns inte uttryckligen i 2009 års ”Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar” men tas i andra dokument upp som förebilder för hur en så kallad kreativ näring fungerar både lokalt och globalt. Det är turismen och dess möte med kultursektorn genom exploatering av litterära texter som detta projekt handlat om. I boken Litterära resor. Spåren efter böcker, filmer och författare (2011) som är det slutliga resultatet av projektet ges exempel på vad turismbranschen gjort med den specifika form av kulturturism som är kopplad till författarbiografier och skönlitterära berättelser, men här finns också beskrivningar och analyser av det som kulturkonsumenten kan tänkas uppleva i spåren av litterära berättelser. Under projektets gång jag jag publicerat ett antal artiklar och bokkapitel.

Recension: http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/15022250.2012.724922

Frågelistprojektet

Tillsammans med arkivarie Charlotte Hagström har jag under senare år utformat ett par frågelistor som skickats ut till Folklivsarkivet, Lunds universitet, fasta meddelarnät. Tanken har varit att samla in material som ett sätt att vidmakthålla kontakten mellan Service Management och Folklivsarkivet och institutionen för kulturvetenskaper men också andra insamlande arkiv. Utgångspunkter och underlag för frågelistan “Tankar om boken och läsandet”, LUF 213 var böckers roll ur ett flertal synvinklar Varför läser man böcker? Vilka böcker läser man? Hur läser man? Hur ser man på boken/olika böcker som ting? Gåva? Inredningsdetalj? Smaksignal? Den följdes av en frågelista om skrivande som handlar en hel del om skrivandets materialet och som kommit att bli en del av ovan nämnda projekt om litterär turism.

Tankar om träd och gröna rums betydelser

Vi har också skickat ut ett par frågelistor i ett samarbetsprojekt med Parkkontoret i Helsingborg och Sveriges Lantbruksuniversitetet, Alnarp, kring träd och gröna rums betydelse. Där har vi gjort en dokumentation som hittills finns i rapportform, Tankar om träd – En etnologisk studie av människors berättelser om träds betydelse, och en antal artiklar.

Syftet med projektet var att undersöka vilka värden människor tillskriver träd och vilken betydelse de upplever att träd, i allmänhet såväl som specifika exemplar, har för kulturmiljön och hur det relateras till bland annat synen på kulturarv. Projektet fokuserade människors upplevelser, erfarenheter och förklaringar och lägger därmed stor vikt vid delaktighet. Vi vill visa människors engagemang, förankring och uppfattningen om delaktighet i samhället genom olika trädplanterings- och planeringprojekt. Genom att utgå från människornas tolkningar och definitioner handlade projektet i hög grad om historieskrivning och historiebruk. Våra informanter talade om platsers betydelse men också om trädplantering som ett sätt att sätta avtryck. Berättelserna speglar hur människor ser och förhåller sig till historien, men också hur man vill påverka och forma historieskrivningen. Förhållandet till dikotomierna inkludering och exkludering är hela tiden närvarande liksom historia respektive samtid och framtid. Det finns mycket intressanta frågor att ställa kring människors känslor, upplevelser och relationer till träd av olika slag.

Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige

När man ser till människors upplevelser är det viktigt att se dem i en samhällelig kontext; vad är möjligt att göra i en viss tid? Att se film och att gå på biografen har, liksom flera andra nöjen, varit mycket kontroversiellt genom tiderna. I vissa bemärkelser kan man säga att det kanske var som minst kontroversiellt under just 1940- och 50-talen och det är en av anledningarna till att jag valde att skriva om denna tidsperiod i min doktorsavhandling Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige. Istället för att betona själva filmen var det i min undersökning biosituationen som var det centrala. Det handlar också om ungdomars fria rum, att särskilja sig från sin föräldrageneration, om kärlek, om att formera kollektiv, om upplevelserna i en tid som precis som nu uppfattades som komplex, oförutsägbar och modern. Att försöka se hur berättelserna speglar tidsandan och samhället. Diskussioner knutna till avhandlingsarbetet finns publicerade i ett flertal antologier och tidskrifter (1994, 1995a, 1995b, 1995c, 1997, 1998, 1999a, 1999b, 2001, 2003b, 2003c, 2011). Den färdiga boken heter Gå på bio – Rum för drömmar i folkhemmets Sverige (2003a). Jag disputerade 19 september 2003.

Moderna skärgårdsbor i gammal kultur

På flera sätt kan man säga att jag i avhandlingen menade att i vissa bemärkelser kan det som beskrivs som ”upplevelseindustri” sägas redan om1950-talet. Helt andras sätt att se på upplevelser men även stad – landsbygd, nytt – gammalt kom jag i kontakt med när jag gjorde en studie för att undersöka hur moderna, bohuslänska skärgårdsbor gestaltar sina liv. Frågor som Vad innebär uttrycket ”levande skärgård” för olika skärgårdsbor och hur beskriver de sin tillvaro? Hur mycket är det värt att bo i en miljö som för många är attraktiv framför allt under sommarmånaderna? Hur lever man tillsammans i ett litet samhälle och är det något särskilt med att bo just på en ö? ställdes till ett antal öbor i undersökningen som bygger på djupintervjuer och fältarbete i klassisk etnologisk/antropologisk anda.

Numera behöver inte folk alltid flytta dit arbetena finns utan man kan välja boende där t ex miljöaspekterna betonas, för att sedan ordna förutsättningarna för en bra arbetsplats. Sådana synpunkter på livskvalitet aktualiserades i studien. Det var också fascinerande att man på vissa öar egentligen inte längre hade någon som helst kontakt med havet, det som gjorde att folk över huvud taget bosatte sig på ön en gång. Kusten är numera kulturmiljö snarare än produktionsmiljö och ibland är havet är egentligen bara en gräns som innebär en barriär till fastlandet. Naturen har spelat stor roll i skärgården genom tiderna. Numera blir naturen i skärgårdarna inte sällan rekreationsmål. Till det kan tilläggas att ännu på mitten av 1800-talet betraktades skärgården som ful och tråkig. Det var först i slutet av 1800-talet som man insåg områdenas roll för hälsosamma bad och närande sol. Numera kopplas skärgårdsboende ofta till begrepp som livskvalitet, trots (eller ibland på grund av) svårigheter med transporter, bostäder, vatten- och avloppssystem och offentlig service och infrastruktur.

Fastighetsskatten omtalas av nästan alla som äger hus, men i skärgården, liksom i storstäderna och fjällområden, har frågan spetsat till sig. Eftersom skärgårdsmiljön och i synnerhet omedelbar närhet till vatten har blivit begärligt så har den fritidsbefolkning som vill ha tillgång till vacker skärgårdsmiljö för rekreation, hamnat i konflikt med dem som bor i dessa attraktiva områden för att förtjäna sitt uppehälle. Deltidsboende är en ny grupp.
Vad som bland annat skiljer turism idag från tidigare är att det de senaste årtiondena handlar om massturism. På sina håll har denna utveckling varit nödvändig för att överleva. Att det ger viss påverkan på naturen och framför allt att efterfrågan på sommarbostäder drabbar även öborna som får betala höga skatter på sina fastigheter, kommer man inte ifrån

Rapporten är tryckt och publicerad av Bohusläns museums förlag under namnet Moderna skärgårdsbor i gammal kultur (2002).

Publikationer

Böcker

Sjöholm, C (2011) Litterära resor. Turism i spårem efter böcker, filmer och författare. Göteborg/Stockholm: Makadam.

Sjöholm, C (2007) Tankar om träd. En etnologisk studie av människors berättelser om träds betydelser. (Tillsammans med Charlotte Hagström) Lund: Lunds universitet.

Sjöholm, C (2003) Gå på bio. Rum för drömmar i folkhemmets Sverige. Brutus Östlings bokförlag Symposion. Stehag/Stockholm.

Sjöholm, C (2003) Vad sägs om ”Kultur i skolan”? (med förord av Lena Aulin-Gråhamn). Rapporter om utbildning. Malmö Högskola. Lärarutbildningen. http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/1286/utbrapp303.pdf?sequence=1

Sjöholm, C (2002) Moderna skärgårdsbor i gammal kultur. Bohusläns museum. Uddevalla/Lund.

Sjöholm, C (1992) "Hellre lite dum än snobbig". En etnologisk studie av en satsning på arbetsplatsbibliotek. Bokbox förlag. Lund 1992.

Sjöholm, C (1988) Landskronapågens äventyr. Idé möter verklighet i ungdomsprojekt. Bokbox förlag. Lund.

Antologibidrag och tidsskriftsartiklar

Sjöholm, C (2012) ”Hållbara upplevelser”. Movium Magasin, nr 3, 2012.

Saltzman, K & Sjöholm, C (2012) "Arbete och redskap i villaträdgården mellan dröm och förverkligande". Bulletinen för trädgårdshistorisk forskning.

Sjöholm, C (2012) ”När fiktionen blir verklighet”, MiHngel Nr 3, 2012. Marknadsföreningen i Helsingborg.

Hagsdtröm, C & Sjöholm, C, (2011) ”I Agatha Christies fotspår”, Upptecknaren Nr 8, 2011.

Sjöholm, C (2011) ”Gå på bio” I: Helsingborgs biografer... och lite filmhistoria. Årsbok Helsingborgs museer och Helsingborgs museiförening.

Sjöholm, C (2011) ”Hamnen som mötesplats” I: MiHngel. Nr 1, 2011.

Sjöholm, C (2010) ”I brödbutiken. Surdegstrend, status och skapandet av upplevelser”. C Fredriksson & L Eskilsson (red.) Butiken. Upplevelse, organisering och plats. Malmö: Liber.

Saltzman, K & Sjöholm, C (2010) ”Plantor, mull och drömmar – vad gör en trädgård?” Laboratorium för folk & kultur. Kulturtidskrift för etnologi, folkloristik och kulturhistoria. Helsingfors. Nr 1, 2010.

Sjöholm, C (2010) ”Att äga rum: Litterär turism som resor i heterotopierna”. Kulturella perspektiv. Svensk etnologisk tidskrift. Nr 1, 2010. http://www.kultmed.umu.se/digitalAssets/74/74342_sjholm-12010.pdf

Sjöholm, C (2010) Murder Walks in Ystad.B Timm Knudsen & A M Waade (red.) Investing in places – rethinking authenticity. Centre for Tourism & Cultural Change?Leeds Metropolitan University.

Sjöholm, C (2010) ”I Kurt Wallanders fotspår”. Gunhild Agger & Anne Marit Waade (red.) Den skandinaviske krimi som medieprodukt. Nordicom.

Sjöholm, C (2009) "Astrid Lindgren som produkt i den nya ekonomin" I Littberger Caisou-Rosseau, M Nilson & C Sjöholm (red.) . Speglingar av Småland. Hestra: Isaberg förlag.

Sjöholm, C (2009) "Smålands djupa skogar" (tillsammans med C Hagström)´I Littberger Caisou-Rosseau, M Nilson & C Sjöholm (red.) . Speglingar av Småland. Hestra: Isaberg förlag.

Sjöholm, C (2009) "På pedaler in i det moderna”. ETN´: HOJ, 2009:1, Etnologiska institutionen, Lund. http://www.kultur.lu.se/upload/Kulturvetenskaper/ETN_hoj.pdf

Sjöholm, C (2008) "Mördarjakt i Ystad!" RIG Kulturhistorisk tidskrift nr 4, 2008.

Hagström, C & Sjöholm, C (2008) "Träd – kulturanalytiska aspekter på människor och natur". Norska Tidsskrift for kulturforskning.

Sjöholm, C (2008) "Smalfilm som semesterminne". Välfärdsbilder: svensk film utanför biografen, Erik Hedling & Mats Jönsson (red.). Statens ljud- och bildarkiv, Stockholm. http://www.kb.se/dokument/Aktuellt/audiovisuellt/Valfardsbilder/Valfard_del1.pdf

Sjöholm, C (2007) "Träd och tankar". Upptecknaren. Folklivsarkivet, Lunds universitet. Nr 5, 2007.

Hagström, C & Sjöholm, C (2007) "Att tänka med träd". Lustgården. Föreningen för dendrologi och parkvård. 2007

Sjöholm, C (2005) "Gå på bio och läsa böcker". Materialets status och metodens betydelse. Frågelistan som källa och metod. 2005. Charlotte Hagström & Lena Marander-Eklund (red.). Studentlitteratur. Lund.

Sjöholm, C (2005) "Hotell Aston + biograf Rival = Hotel Rival". ETN:POP, 2005:1, Populärkulturella korsningar. Etnologiska institutionen. Lund. http://www.kultur.lu.se/upload/Kulturvetenskaper/etn1.pdf

Sjöholm, C (2003) "Rum för fantasi". Vidgade sinnen. Lars Gustaf Andersson & Elisabeth Mansén (red.). Nya Doxa. Nora.

Hagström, C & Sjöholm, C (2003) "Frågelistors roll i forskningen. Två exempel på tillämpning". Frågelist- och berättarglädje. Om frågelistor som forskningsmetod och folklig genre. Bo G Nilsson, Dan Waldetoft och Christina Westergren (red.). Nordiska museets förlag. Stockholm.

Sjöholm, C (2001) "Hegel eller Hitchcock? Bio som bildningsmedel". Arbetarhistoria nr 2-3/2001.

Sjöholm, C (1999) "Biobiljetter, filmprogram och frågelistor". Metod och minne. Etnologiska tolkningar och rekonstruktioner. Magnus Bergquist & Birgitta Svensson (red.). Studentlitteratur. Lund 1999.

Sjöholm, C (1999) "Celluloid (Ci)". Lundalinjer nr 117, 1999.

Sjöholm, C (1998) "For Ol’ Times Sake. Elvis eller Tommy – nostalgi eller försvenskning?" Lundalinjer nr 116 1998, s 41-46.

Sjöholm, C (1997) "Rörelse och frigörelse". Skjorta eller själ? Kulturella identiteter i tid och rum. Gunnar Alsmark (red). Studentlitteratur. Lund 1997.

Hagström, C & Sjöholm, C (1997) "Kvinnor i kriminala kretsar". Jury nr 1, 1997.

Sjöholm, C (1996) "Projektens visioner och verkligheter". Projektets paradoxer. Ingrid Sahlin (red.). Studentlitteratur. Lund.

Andersson, L G & Sjöholm, C (1995) Resan in i det nya. Om film, biografkultur och modernitet. Medietexter och medietolkningar. Läsningar av massmediala texter. Claes-Göran Holmberg & Jan Svensson (red). Bokförlaget nya Doxa. Nora, s 189-209.

Sjöholm, C (1995) '"Allt skulle i likhet med luften cirkulera'". Filmhäftet nr 1-2, s 89-94.

Sjöholm, C (1995) "Biografen som mötesplats". Lundalinjer nr 11, s 43-48.

Sjöholm, C (1995) "Attityder till läsning". Kulturpolitisk tidskrift nr 2, s 38-61.

Sjöholm, C (1994) "Biografen som mötesplats. Att gå på bio på svenska landsbygden under 1940- och 50-talen". Kulturella Perspektiv nr 4, s 33-44.

Sjöholm, C (1993) "Att studera arbetsplatsbibliotek: exemplet 'Böcker på jobbet' i Kalmar" Svensk biblioteksforskning nr 4, s 40-54.

Sjöholm, C (1988) "Hur många är ett projekt?" Uppväxtvillkor nr 2, s 33-39.

Sjöholm, C & Wollinger, S (1988) "Bakom stängda luckor. En studie av en proteststorm mot TV2:s julkalender 1985". Religiösa rörelse förr och nu. Religionsetnologiska studier. Anders Gustavsson (utg.) Lund.

Sjöholm, C & Wollinger, S (1988) "Bakom stängda luckor. Proteststorm mot TV2:s julkalender 1985". Tradisjon nr 18, s 55-76.