Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Torleif Bramryd

Torleif Bramryd på Institutionen för service management.

Pågående forskningsprojekt:

1. "Hållbar mobilitet-projektet". Mobilitetens betydelse för en hållbar och klimatanpassad stadsutveckling (flera finansiärer, till exempel Skånetrafiken, Helsingborgs stad, Hallandstrafiken, Västtrafik, andra länstrafikbolag, bussentreprenörer och energibolag i södra Sverige).
2. "Ekosystemtjänst-projektet". (”Ecosimp – Implementering av ekosystemtjänstkonceptet på kommunal nivå”/”Implementing the ecosystem services approach at the municipal level”). Hantering av ekosystemtjänster i översiktsplaneringen i Skånes kustkommuner (finansierat av Naturvårdsverket och Region Skåne). Tillsammans med bland andra Michael Johansson, Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Projektledare: Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad.
3. "Sopask-projektet". Toxicitetstest av flygaska och slagg från avfallsförbränning, gräsodlingsförsök (finansierat av Öresundskraft).
4. "Näringskretslopp genom lakvattenbevattning". Utnyttjande av lakvatten som gödslingsmedel i energiodlingar (samarbete med Nordvästra Skånes Renhållnings AB, NSR).
5. ”Share-North”. (”Shared mobility solutions for a liveable and low-carbon North Sea region”). EU-projekt med deltagare från flera länder.
6. "Ridledsprojektet". Hållbar hästturism i Skåne (finansierat av Region Skåne, Leader Skåne Nordost, Hässleholms kommun med flera).
7. "Spånskive-projektet". Användning av avfallsträ och kasserade möbler inom spånskiveindustrin med utnyttjande av icke-allergiframkallande bindemedel (finansierat av Energimyndigheten och NSR).
8. ”Sjötransportprojektet”. (”Vattenbaserade person- och godstransporter i Skåne för god mobilitet och hållbar samhällsplanering i stadsnära hamnområden”) (Finansierat av Region Skåne). Tillsammans med Michael Johansson, Institutionen för service management och tjänstevetenskap.

Kan du berätta lite om forskningsprojekten?

­– De övergripande problemområden som jag forskar kring är hållbar stadsutveckling, globala kretslopp, avfallsbehandling och återvinning. Mitt ämne är miljöstrategi, där jag forskar tillsammans med doktoranden Michael Johansson.
– Kort om min egen bakgrund är att jag är naturvetare – biolog och ekolog med kemisk inriktning. Jag har arbetat med ekologiska frågor kring stadsutveckling och samhälle och jag disputerade på en avhandling om hur avloppsslam från reningsverk kan användas i skogsbruket i Sverige. Sedan var jag verksam vid Ekologiska institutionen i Lund, på Avdelningen för växtekologi, innan jag kom hit till Campus Helsingborg för att vara med och bygga upp ämnet miljöstrategi.
– Jag har arbetat mycket med frågor om koldioxid, globala kretslopp och klimateffekter. Bland det jag har studerat är den urbana miljön i förhållande till koldioxidbalansen och om den är mest sänka eller källa för koldioxid. Det visade sig att många processer i det urbana samhället hjälper till att långtidslagra organiskt kol ­– trähus, bibliotek, avfallsdeponier, kulturlager, grönområden.
– I ett av projekten tittar vi framförallt på hållbar mobilitet och hållbar stadsutveckling, där min del rör sig om vegetationen och grönområden. I ett annat projekt studerar vi ekosystemtjänster (alltså produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss och som bidrar till välfärd och livskvalitet) och hur de hanteras i kommunerna längs Skånes kust.
– I ytterligare ett projekt studerar jag toxicitet (graden av giftighet) i aska från avfallsförbränning hos Öresundskraft. Idag skickas sådan aska på grund av sin giftighet till en norsk ö i Atlanten, men det finns förhoppningar om att kunna hantera och stabilisera askan på plats.
– Jag är också med i ett långsiktigt samarbete med NSR (Nordvästra Skånes Renhållnings AB) om hur lakvatten från deponier kan renas för att kunna användas till något nyttigt som gödning för biomassa – samt dessutom hur man ska kunna få ut så mycket biogas och näringsämnen som möjligt från restavfallet genom rötning i så kallade bioceller inom en avfallsdeponi, och därmed utvinna gasen som energiresurs.  
 – Så är det ett EU-projekt om uthållig utveckling av mobilitet och transporter runt Nordsjön, som heter ”Share-North”. Det startade i fjol, med flera länder inblandade, och ska pågå till 2019. Jag ska titta på hur man genom att minska behovet av hårdgjorda ytor ska kunna bevara grönytor med deras ekosystemtjänster.
 – Vi har även ett vilande projekt om ridturism och möjliga ridleder, tillsammans med Region Skåne och Skåne Nordost. Flera kommuner är med och tanken är att det ska innehålla miljöpedagogik, det ska inte bara vara naturupplevelser utan även möjligheter att dra lärdomar av naturen. Där pågår diskussioner om en fortsättning av projektet.

Varför blev du intresserad av dessa områden?

– Jag blev naturintresserad redan som barn. Mina föräldrar var båda mycket intresserade av miljö och natur. Jag växte visserligen upp i staden, i Malmö, men i en grön och lummig del av staden och jag vistades mycket i naturen i Småland och kring Frostavallen. Sedan blev det så att jag valde att läsa matematik, kemi och biologi och fortsatte till forskarutbildning i ekologi med inriktning mot skogsekologi.
– Efterhand tyckte jag att miljökemi och urban ekologi blev allt mer intressant. Jag studerade utsläpp av tungmetaller och hur det såg ut med mark och försurning. Man kan säga att jag blev mer intresserad av vår påverkan på naturen än av hur naturen ser ut.

Vad har du forskat om tidigare?

– Jag har deltagit i, och varit ansvarig för, flera olika forskningsprojekt, ända sedan jag var i 20-årsåldern. En röd tråd i min forskning har varit hur vi applicerar biologisk kunskap på våra städer och jag var som biolog tidigt ute med att ägna mig åt de här frågorna. Vi måste använda vår kunskap för att visa på möjliga lösningar. Globala kretslopp och urbana system hänger samman.

Varför är din forskning viktig? 

– Jag hoppas jag kan vara med och ge underlag för att bygga det hållbara samhället, genom att skapa bra planeringsunderlag för stadsplanering. Då inkluderar jag inte bara städer utan även näringslivet i begreppet. Det är viktigt att knyta ihop nätverk med kommuner och företag. Det är också viktigt att framhålla den samhällsvetenskapliga delen av forskningen – och att det är värdefullt att vi samverkar över ämnesgränserna.
– Cirkulär ekonomi (kretslopp) och ”sharing economy” (delningsekonomi) kan visa på möjligheter. Det finns också problem som skapats med miljölagstiftningen och som måste utvärderas. Då tänker jag till exempel på deponiförbudet och den höga avfallsskatten. Det har lett till ökad förbränning av avfall med därtill hörande miljöproblem, men inte till att vi tar tillvara näring och andra nyttigheter. Företag kan via lobbyism få stöd för teknik som inte är miljövänlig. Det riskerar bli ett utnyttjande av juridiken i vinstsyfte där lobbyorganisationer slåss mot varandra och får gehör från lagstiftaren. Annan, miljömässigt bättre, teknik kan komma i kläm.

Har du något ”drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Det skulle egentligen vara något som involverar integrerad restprodukthantering i det hållbara samhället och att få ut kunskapen till invånarna, att koppla samman hållbar stadsutveckling och kretsloppstänkandet. Men det är ju förstås väldigt omfattande.

 

Text & foto: Lars Ljunggren



 

 

Publikationer

Hämtat ur Lunds universitets publikationsdatabas

Sidansvarig:

Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Lunds universitet | Campus Helsingborg
Besök: Universitetsplatsen 2 Helsingborg
Postadress: Box 882, 251 08 Helsingborg
Telefon:
 042-35 66 20
E-post: info [at] ism.lu.se

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg