Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

"Vissa tidskrifter hot mot vetenskaplig trovärdighet"

I vilka vetenskapliga tidskrifter ska man som forskare försöka få artiklar publicerade? Det gäller att se upp, eftersom det finns en del mindre nogräknade förlag på marknaden. De erbjuder publicering på webben – mot betalning, men utan ordentlig granskning. ”Ett allvarligt hot mot den vetenskapliga trovärdigheten”, menar professor Hervé Corvellec.
Hervé Corvellec på sitt arbetsrum.
Hervé Corvellec är mycket bekymrad över problemen kring Open Access.

– Titta, tror du att det här är seriöst, säger Hervé Corvellec och visar några mejl med erbjudanden om publicering av artiklar i diverse okända tidskrifter som säger sig vara vetenskapliga.

Det är ett antal förlag från olika länder som står bakom erbjudandena. Tidskriftsnamnen är mycket allmänt hållna. Formuleringarna i mejlen är ofta på bristfällig engelska. Det erbjuds snabb granskning och publicering av insända artiklar. En del anger kostnaden för publicering – från några tiotal dollar upp till några hundra dollar, ibland med tillägg att priset är rabatterat. Andra gömmer att de tar betalt för att ge ut artiklar.

”Lever inte upp till krav”

Hervé Corvellec rensar bort erbjudandena ur mejlkorgen i datorn.

– Det är tidskrifter som utger sig för att vara vetenskapliga, men de lever inte upp till de minimikrav man kan ställa när det handlar om vetenskapliga publikationer. De finns av andra anledningar än att föra vetenskap vidare. Jag kan nämna två anledningar: Dels är det förlag som vill tjäna pengar, vilket naturligtvis inte behöver vara dåligt i sig – om det är seriösa förlag. Dels är det en följd av det stora trycket på akademiker att publicera sig.

”Predatory Open Access Publishing” är ett begrepp som myntats av den amerikanske universitetsbibliotekarien Jeffrey Beall. Tills för bara några månader sedan publicerade han också en lista på nätet med förlag och tidskrifter han varnade för.

– Tyvärr har han slutat med sin sida om det, konstaterar Hervé Corvellec.

Fri tillgång

Till skillnad från konventionella vetenskapliga tidskrifter, som endast är tillgängliga för prenumeranter eller folk som köper artiklarna styckvis, innebär Open Access att hela innehållet i tidskriften är fritt tillgängligt för alla via nätet.

I grunden finns den goda tanken med Open Access att alla ska ha tillgång till information – att exempelvis resultat av vetenskaplig forskning ska cirkulera fritt och öppet. Lunds universitet har också en publiceringspolicy som uppmanar forskare att använda sig av Open Access. Men det finns alltså en baksida.

Hervé Corvellec ritar upp en skiss på hur det kan se ut när det blir problem kring Open Access.

– Vi har forskare som vill publicera sig. Vi har finansiärerna av forskningen, som i ökande grad kräver att forskarna publicerar sig genom Open Access. Och så har vi en del företag som ser möjligheten till att tjäna pengar på att ge ut artiklar och kalla dem för vetenskap – och det är problemet här. Man får kanske betala 500 dollar för att ge ut en artikel, till en verksamhet som inte har några större driftkostnader – för att de ska lägga ut en fil på sin hemsida med sken att vara en vetenskaplig produkt, vilket det inte är.

Allt vanligare

Omkring 2010 stötte Hervé Corvellec första gångerna på problem kring en del ”Open Access Journals”, berättar han. Detta var samtidigt som intresset för Open Access ökade kraftigt. Det var inte så många erbjudanden när han, som är professor i företagsekonomi, mest medverkade i samhällsvetenskapliga tidskrifter. Mejlen började däremot att dyka upp allt oftare efter det att han varit med och publicerat sig i några tekniska tidskrifter.

– Det har bara växt och växt sedan dess. Numera får jag sådana här erbjudanden 2–3 gånger om dagen, konstaterar han.

Andra forskare vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap (ISM) bekräftar även de att det blivit allt vanligare. Någon berättar att mejlen dyker upp åtminstone en gång i veckan. En annan berättar att det först nästan kändes lite smickrande när erbjudandena om publicering började komma.

Publicering avgörande

Forskare runt om i världen förväntas alltså skriva för vetenskapliga tidskrifter. Att publicera sig är nyckeln till att klättra uppåt i den akademiska karriären. ”Publish or perish” är ett krav som i varierande grad ställs på många akademiker.

– På vissa universitet får forskare en varning om de inte publicerar tillräckligt mycket. Det ska vara minst två artiklar per år i högrankade tidskrifter, berättar Hervé Corvellec.

Vid Lunds universitet innebär publiceringar också pengar till forskares institutioner enligt en formel som tar hänsyn till olika typer av publikationer och doktorsavhandlingar. Vid en del andra svenska universitet används någon form av poängsystem, där publicering i topprankade tidskrifter ger högst poäng. Individuella bonusar förekommer också, exempelvis vid universitet i Danmark som Copenhagen Business School.

– Sedan är det olika traditioner i olika ämnen vad gäller publicering, konstaterar Hervé Corvellec.

Texten ska granskas

”Peer review” – att en text granskas av andra forskare innan publicering – är ett av de centrala begreppen när det gäller vetenskapliga artiklar. Här gäller det alltså att se upp med en del tidskrifter.

– Det kan handla om allt mellan att de helt enkelt bara lägger ut texten som den är till att det görs en ”peer review” som är undermålig, säger Hervé Corvellec.

Han har själv gjort granskningar för omkring 30 tidskrifter, varav det är 5–6 som han regelbundet arbetar för.

– Hela den vetenskapliga grunden bygger på kollegors granskning, säger han.

– Att publicera texter som inte granskats innebär att vissa tidskrifter utgör ett allvarligt hot mot den vetenskapliga legitimiteten, mot universitetens trovärdighet. Det kan stå vilket nonsens som helst i dem. Vetenskapen ska gå att lita på, understryker Hervé Corvellec.

En varningssignal

Vad ska man då som forskare för säkerhets skull hålla koll på när en okänd Open Access-tidskrift hör av sig?

– Att de är väldigt breda vad gäller namn och inriktning är en varningssignal. En tidskrift med något allmänt namn om exempelvis humaniora och samhällsvetenskap kan ju täcka in 25 institutioner. På fyra tidskrifter skulle man kunna täcka in hela Lunds universitet!

Sedan ska man komma ihåg att det förstås också finns gamla och ärevördiga tidskrifter som kan ha bred inriktning, säger Hervé Corvellec.

– Något annat att hålla koll på är om de saknar kända namn i redaktionen. Man vet att det är seriöst om det är flera kända personer som man vet vilka de är och vad de arbetar med – tio personer luras inte. 

(Fler tips om vad man bör hålla koll på går att hitta via länklistan här nedanför artikeln.)

Det ges också en del utbildning om de här frågorna.

– Problemet med ”Predatory Open Access” hör till det som tas upp i samband med kursen ”Kickstart for Academic Life”, som erbjuds doktoranderna vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, berättar Hervé Corvellec.

Bra hjälpmedel

Finns det då någon lösning på problemen kring ”Predatory Open Access Publishing”?

– Man måste lära sig att navigera rätt. Directory of Open Access Journals (DOAJ) är ett exempel på ett hjälpmedel. Nordiska listan, eller Frida som den också kallas, från Norsk senter for forskningsdata är ett annat exempel. Så har vi Scimago, som rankar olika tidskrifter, och Sherpa/Romeo, som visar vad som gäller för regler i olika akademiska tidskrifter angående copyright och arkivering. Jag skulle råda till att aldrig sända en text till en tidskrift som inte finns listad i Sherpa/Romeo eller Frida.

– Det gäller också att poängtera att det finns ”Good Open Access”-tidskrifter, till exempel Ephemera som ges ut av ett starkt nätverk av kritiska organisationsteoretiska forskare eller Valuation Studies som ges ut av Linköpings Universitet och nästan har skapat ett nytt fält, säger Hervé Corvellec.

Han understryker att det är viktigt att lära ut att separera agnarna från vetet när det gäller tidskrifter, annars ser han stora risker för vetenskapen.

– Det fina demokratiska idealet om öppen kunskap är i fara på grund av giriga aktörer, avslutar Hervé Corvellec.

 

Text & foto: Lars Ljunggren
 


Hur bedöma om en (Open Access) tidskrift är seriös?
UB i Lund har listat några saker att tänka på kring tveksamma förlag:
www.ub.lu.se/publicera/open-access/oa-tidskrifter/tveksamma-oa-forlag

Linköpings Universitetsbibliotek har gjort denna sammanställning:
www.bibl.liu.se/publicera-och-sprida/bedoma-tidskrifter?l=sv
 

Några viktiga länkar
doaj.org (Directory of Open Access Journals)
dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside (Norsk senter for forskningsdata)
scimagojr.com (Scimago Journal & Country Rank)
ssrn.com/en/ (Social Science Research Network)
sherpa.ac.uk/romeo/index.php (Sherpa/Romeo)

Artiklar på Wikipedia
en.wikipedia.org/wiki/Predatory_open_access_publishing
en.wikipedia.org/wiki/Open_access_journal

 

 

Senaste nyheter

2018-11-15
Hållbar turism och marina livsmedel bland nya projekt som får finansiering
Hållbar turism och marina livsmedel bland nya projekt som får finansiering
2018-11-14
De fick chansen att göra internship på H&M
De fick chansen att göra internship på H&M
2018-11-05
Elisabeth Högdahl: Myten om Söder – och Hans Roslings fula skor
Elisabeth Högdahl: Myten om Söder – och Hans Roslings fula skor
2018-10-19
Masterutbildningar inom hållbarhet och mot kultursektorn startar 2019
Masterutbildningar inom hållbarhet och mot kultursektorn startar 2019
2018-10-11
Att förebygga avfall
Att förebygga avfall

Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Lunds universitet | Campus Helsingborg
Besök: Universitetsplatsen 2 Helsingborg
Postadress: Box 882, 251 08 Helsingborg
Telefon:
 042-35 66 20
E-post: info [at] ism [dot] lu [dot] se

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg