Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ansiktsmasker och ekosystemtjänster - så växer nya resurser fram

ansiktsmask

Skog, avfall och gener. Dessa är exempel på saker som ofta beskrivs som framtidens resurser. Men hur blir något en resurs? Vilka faktorer ligger bakom att vi plötsligt börjar att se ansiktsmasken som en resurs? Under Framtidsveckan på Lunds universitet reder forskaren Hervé Corvellec ut detta.

Slaveriet är kanske det mest horribla exemplet i historia av ett socialt system helt inriktat på att omvandla människor till resurs, en tillgång för andra att utnyttja. Fisket är ett exempel på resursanvändning som är så intensiv att resursen försvinner. Saker blir resurser, andra slutar vara det. Men vad är det som gör att vissa ämnen, system eller produkter börjar eller slutar beskrivas som resurser? Vad som anses vara viktig för samhället som exempelvis tillgänglig teknik, rådande kunskaper, regelverk och befintlig infrastruktur har stor påverkan. 

I det här samtalet går vi igenom hur processen att bli eller sluta vara en resurs ser ut.

  • Vad är det som gör att vi kallar en mineral för en mineral så länge den befinner sig under är jordskorpan men en resurs så fort den ser dagens ljus?
  • Varför väntas ekosystemtjänster, dvs naturliga system och funktioner som reglerar exempelvis vattennivåer, temperatur och pollinering som framtidens mest eftertraktade resurs?
  • I en värld med nästan 10 miljarder människor ökar konkurrensen om jordens resurser, såväl materiella som immateriella. Hur kan vi tänka kring det?

– När gensaxen används blir en gen plötsligt en resurs för att skapa nya saker som medicinska behandlingar eller nya former av plantor. Det är den här processen vi kommer att fokusera på under samtalet, säger Hervé Corvellec, professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap.

Samtalet är ett resultat av ett manifest som under 2020-21 arbetas fram av en forskargrupp knutna till Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet: A resourcification manifesto: Understanding the social process of resources becoming resources. Enkelt uttryckt innebär Resursifiering att realisera en potential. Resursifiering har både positiva och negativa konsekvenser beroende på perspektiv, det gynnar ofta vissa men utnyttjar eller skadar andra. Samtidigt kan det som resursifierats också av-resursifieras och åter-resursifieras beroende på tid, plats och sammanhang. Principerna i A resourcification manifesto illustreras i ytterligare en publikation från forskargruppen: Resourcification: A non-essentialist theory of resources for sustainable development.

 

Seminarium under framtidsveckan

20 oktober 11.00-12.00

Samtalet sker på E7, Campus Helsingborg och online.

Det här samtalet vänder sig till dig som är intresserad av filosofi, antropocen, resurser, processer och hållbar utveckling.

Medverkande

  • Hervé Corvellec, professor vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, Lunds universitet.

Anmälan

Framtidsveckan

Evenemanget är en del av Framtidsveckan 18-24 oktober 2021 vid Lunds universitet. Se hela veckans program här – lu.se/framtidsveckan.