Den egna konsumtionen ses över i coronans tid

Cecilia Fredriksson

Det blir en annorlunda jul på flera sätt – inte minst när det gäller våra konsumtionsmönster. Vår forskare Cecilia Fredriksson, professor i konsumtionskultur vid Institutionen för service management och tjänstevetenskap, ser att handeln – trots att det är en bransch där innovation och förändring tar tid - förvånansvärt snabbt kan ställa om inför nya utmaningar och anpassa sig till rådande omständigheter.

Vad vet vi redan nu om hur pandemin påverkat våra konsumtionsmönster?

– I början av pandemin fanns en efterfrågan på speciella varor som gjorde att dagligvaruhandeln inte hann med att leverera och bemanna, under hösten har vi som konsumenter fått rekommendationer om att inte besöka butiker och köpcentrum ”i onödan”. För en liten del konsumenter var detta redan tidigare en medveten strategi där förmågan att begränsa den egna konsumtionen blivit en allt viktigare del i ett hållbart livsstilsprojekt. Idag tvekar de flesta av oss inför ett besök i varuhuset eller köpcentret, säger Cecilia Fredriksson.

– E-handeln rusar, medan fysiska sällanköpsbutiker med ett otydligt erbjudande får svårare att överleva. 

Ökad polarisering, tror forskaren

Att våra konsumtionsmönster snabbt ändrats i coronans tid står klart, men exakt hur och vilka nya mönster som följer är precis som viruset både utmanande och oförutsägbart.

– Men jag tror att vi bland annat kommer att se en ökad polarisering i vår del av världen. En del kommer att ytterligare begränsa sin konsumtion av sådant som upplevs onödigt, medan andra kommer att unna sig ännu mer och hitta strategier för att kompensera för ett uppskjutet konsumtionsbehov, säger Cecilia Fredriksson.


Den egna konsumtionen ses över

Hur vi faktiskt handlar och beter oss som konsumenter har det blivit möjligt att se och reflektera över på ett annat sätt i coronans spår.

– Idag får de flesta av oss nya möjligheter att reflektera över den egna konsumtionen. Det kan handla om att bli uppmärksam på hur lång tid vi faktiskt spenderar i butik, hur ofta, vilket format och var den är placerad. Vad måste vi köpa och vad kan vi vara utan? Vad kan vi handla på nätet och hur vill vi betala? Upplevs den lilla lokala butiken som mer säker? (Trots att det är en mindre yta och mer kontakt med butikspersonalen.) 


”Fönstershopping får ett uppsving”

Att vi inte kan umgås och handla på samma sätt som tidigare kan också ge upphov till att gamla traditioner åter blir populära, ett exempel på detta är att vandra tillsammans genom stan och titta i skyltfönster.

– En historisk praktik som återkommit, och verkar öka i takt med att många ses utomhus och kanske tar en kvällspromenad på stan, är fönstershoppingen. Att långsamt flanera genom centrum tillsammans med en god vän ger många tillfällen att stanna till och titta i skyltfönster (om de inte gapar tomma förstås), säger Cecilia Fredriksson.

– Shopping är ju på många sätt också en social företeelse, och i Coronans tid ger långa kvällspromenader möjlighet att umgås och spendera tid i ett upplyst stadsrum utan köptvång.