Du är här

Carina Sjöholm

Pågående forskningsprojekt:

(1) ”Rötter i rörelse – Kulturarv på trädgårdens marknader”. Tillsammans med Katarina Saltzman, Göteborgs universitet.
(2) “Arbete och redskap i villaträdgården mellan dröm och förverkligande”. Tillsammans med Katarina Saltzman, Göteborgs universitet, och Allan Gunnarsson, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. (Projektet avslutades under 2016)

Kan du berätta lite om forskningsprojekten?

– Jag och Katarina Saltzman från Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet fick nyligen forskningsmedel från Vetenskapsrådet för fyra år för att genomföra projektet ”Rötter i rörelse”. Det anknyter till det tidigare forskningsprojektet. Vi ska denna gång studera sambandet mellan kulturarv och trädgårdsmarknad.
– Villaprojektet har vi avslutat under det gångna året. Nu har vi manus till en bok som är tänkt att komma ut under året, om hur folk som bor i villa formar sin närmiljö.
– Vi har gjort fältarbete i ett par olika områden. Vi sökte inte efter exklusiva trädgårdar utan meningen har varit att studera så kallade vanliga miljöer. Det hela kan också ses som en samtidsdokumentation om något som engagerar så många – trädgårdsintresset är ju oerhört stort.

Varför blev du intresserad av dessa områden?

– Som etnolog är jag intresserad av det som finns omkring oss utan att vi egentligen reflekterar över det. I det här fallet handlar det om villaträdgårdar, gröna rum som det inte finns så mycket forskning om. Väldigt många svenskar bor ju i eget hus och har trädgård. Det har varit en upplevelse att höra vad de boende haft att berätta om sina sätt att använda tomten.

Vad har du forskat om tidigare?

– Bland annat har jag drivit projektet ”Litterära resor. Turism i spåren efter böcker, filmer och författare”, som avslutades med en bok med samma namn.
– Inom projektet ”Den kommersiella vänskapens pris – sociala förhandlingar om värde i upplevelseekonomin”, som drivits av Erika Andersson Cederholm och Johan Hultman, gjorde Erika och jag en delstudie om livsstilsentreprenörer som kombinerat livsstil och arbete genom att exempelvis starta B&B med visningsträdgård och försäljning.
– Tidigare har jag på uppdrag av Bohusläns museum studerat livet på fyra olika öar i den bohuslänska skärgården. Det fanns stora likheter mellan studien av livsstilsentreprenörerna och studien av skärgårdslivet.
– Min avhandling handlade om biogående. Tidsperioden jag undersökte var 1940- och 50-talet, när uppbyggnaden av folkhemmet pågick. 1956 var det faktiskt rekord i antalet biobesök i landet – 80 miljoner. Idag är motsvarande siffra cirka 17 miljoner, men numera finns förstås många andra sätt att se på film. Bara på Österlen fanns det som exempel 1950 drygt 20 biografer och filmen var så närvarande i människors liv.

Varför är din forskning viktig?

– Jag tror det är viktigt att fokusera på vanligt liv, att synliggöra vårt sätt att vara och hantera tillvaron och att berätta om vår egen samtid, gärna med historiskt perspektiv.

Har du något särskilt "drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Något som jag redan varit inne på är litterära resor, om hur böcker kan inspirera till resor. Särskilt skulle jag vilja titta på deckarbranschen, som har stort genomslag, och tillsammans med litteraturvetaren Sara Kärrholm söker jag forskningsmedel för att studera detta.
– ”Nordic noir” är ju ett begrepp idag och det talas mycket om den litterära exporten. I flera kommuner ses litteraturen som viktig för att locka turister. Det ställs nya krav på författarna om att delta i utåtriktad verksamhet av olika slag. Det här är ett spännande område att studera. Men jag har många fler idéer och ansökningsplaner tillsammans med andra kollegor…

Text & foto: Lars Ljunggren