Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Carina Sjöholm

Carina Sjöholm

Universitetslektor

Carina Sjöholm

Att dela och dela med sig: trädgårdsväxter, kulturarv och marknad

Författare

  • Katarina Saltzman
  • Carina Sjöholm

Redaktör

  • Magdalena Petersson McIntyre
  • Barbro Johansson
  • Niklas Sörum

Summary, in Swedish

Att dela med sig av det som växer i ens trädgård kan betraktas som en enkel, vardaglig vänskapsgest eller helt enkelt ett sätt att bli av med något man inte själv har användning för. Det kan emellertid också ses som inslag i större och vidare sammanhang. Ett sätt att tolka fenomenet är att se det som del i en delningsekonomi; ett begrepp som under senare år allt oftare kommit att användas om de framväxande alternativa ekonomiska mönster som gör det möjligt att få tillgång till varor och tjänster utan att köpa dem (se t ex Ince & Hall 2018). I detta kapitel avser vi att diskutera trädgårdsinnehavares delning av växter dels som en motpol till den expanderande kommersiella marknaden för trädgårdsrelaterade produkter, dels som ett mer eller mindre medvetet förvaltande av växter med historia. Det händer att jag bytt plantor med ngn granne, diskret nupit ett skott eller en stickling på lämpligt ställe – kan även gälla fröer/frökapslar sensommar/höst. Släkt och vänner har skänkt av eget överflöd och de har fått av mig en annan gång. Utanför kolonilotter kan jag ibland hitta plantor som ”slitit sig”. I vår forskning om livet i nutida privata trädgårdar har vi hört många berätta att de gärna delar med sig av det de odlar. Det kan handla om småplantor, sticklingar och frön, liksom om frukt och annat som skördats i trädgården. Överflödet kan erbjudas vänner, grannar, släktingar och kollegor, men det även kan även spridas på olika typer av informella marknader, som växtloppis och växtbytarforum på internet. Flera berättar också om växter de fått från andra, eller tagit med sig från andra platser, och som därigenom bär på en särskild historia. Att dela med sig av plantor är en slags transaktion men det är också en social situation; genom delandets praktik skapas många olika slags värden och relationer. Vi lägger här fokus på hur människor i vardagliga sammanhang delar med sig av sina trädgårdsväxter i form av sticklingar, småplantor och delade växter. Vi tar stöd i internationella studier som uppmärksammat trädgårdsrelaterade aspekter av delningsekonomin, främst med fokus på hantering och förmedling av fröer (Phillips 2013, Pottinger 2018). Dessa studier vittnar om hur sociala länkar skapas när växtmaterial delas i olika mer eller mindre informella nätverk, ibland med en uttrycklig ambition att utgöra ett alternativ till etablerade marknadskanaler och det växande inflytandet från stora kommersiella aktörer. Precis som med fröer kan förmedling av delade växter fungera både som vardaglig social interaktion, som en kulturarvsförvaltande handling, och som en mer eller mindre aktiv form av motstånd.

Avdelning/ar

  • Institutionen för service management och tjänstevetenskap

Publiceringsår

2019-11-27

Språk

Svenska

Sidor

116-131

Publikation/Tidskrift/Serie

Konsumtionskultur. Innebörder och praktiker.

Dokumenttyp

Del av eller Kapitel i bok

Förlag

Makadam förlag

Ämne

  • Social Sciences Interdisciplinary

Status

Published

ISBN/ISSN/Övrigt

  • ISBN: 978-91-7061-301-2