Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Elin Bommenel

Elin Bommenel sitter och läser på sitt kontor.

Pågående forskningsprojekt:

”Nya stora forskningsanläggningar: Möjligheter och utmaningar vetenskapligt, nationellt och för universitet”. Forskare från fyra institutioner deltar. Forskningsledare: Thomas Kaiserfeld. Pågår till och med 2018.

Kan du berätta lite om forskningsprojektet?

– Vi är ett tvärvetenskapligt gäng, under ledning av professorn i idéhistoria Thomas Kaiserfeld, som tittar på historien bakom och politiken kring ESS-projektet (European Spallation Source) i Lund.
– Jag använder ESS för att bland annat med hjälp av intressentmodellen, eller ”stakeholder theory”, se hur intressenter kring ett projekt ser på sitt inflytande över tid. Till stor del jobbar vi med att gå igenom beslutsdokument, där mycket kommer från EU, och med att göra intervjuer med inblandade.
– Man kan också säga att det handlar om att skapa ett sätt för framtidshistoria. Vi skapar en modell för att kunna göra nedslag inom ämnet igen om tio år och tänker i förväg vad vi skulle vilja veta då. Vilka kommer intressenterna att vara? Hur har deras bild av sitt inflytande förändrats? Förhoppningen är att kunna göra en uppföljning då och studera bilder av makt över tid.
– Jag parar ihop sociologi och historia och använder mig av metoder från båda ämnena. Det ska bli en artikel i en tidskrift.

Varför blev du intresserad av detta område?

– Jag är vetenskapshistoriker. Den stora frågan jag är intresserad av rör legitimitet och trovärdighet för vetenskaplig forskning och det är något som jag har skrivit om i olika sammanhang sedan 1999.
– I det här projektet gäller det alltså ESS, att se på ”stakeholders” (intressenter) och hur de definierar inflytande och makt – från politiker, entreprenörer, forskningsråd, en massa forskare och från folk som bygger forskningsbyn och logistiken.
– Det har sagts att det varit avgörande att bygga anläggningen för att Europa annars riskerar komma på efterkälken. Det må så vara. Däremot är vi inte övertygade om att projektet kommer att generera den tillväxt för regionen som det har varit tal om.

Vad har du forskat om tidigare?

– Ja, jag har bland annat i flera år varit med i Bagadilico vid Medicinska fakulteten. Där forskas kring basala ganglier i hjärnan och om exempelvis Parkinsons sjukdom. Jag har då varit med som kulturvetare med fokus på vad som möjliggör och försvårar tvärvetenskapligt samarbete och med etik som en viktig fråga.
– Jag skrev min avhandling 2006 (”Sockerförsöket. Kariesexperimenten 1943–1960 på Vipeholms sjukhus för sinnesslöa”) om kariesexperiment på patienter vid Vipeholms sjukhus i Lund. Den väckte stor uppmärksamhet och jag har hållit många föreläsningar om den delen av min forskning.
– En av de frågor som intresserar mig är vad som motiverar studenter att lära sig. Där har jag arbetat med att låta studenter få skriva reflektioner om vad de velat veta, hur de lagt upp sitt arbete, hur det gick och hur de planerar för arbetet till nästa gång. Det har varit ett samarbete med Ulrika Westrup. Jag ska nu jobba vidare med intervjuer med studenterna. 
– Vad som motiverar lärare är också en fråga som intresserar mig och jag har utbildat lärare, mest från vår fakultet. De har till exempel fått göra lärstilstester, alltså om sin lärstil och hur de undervisar. En intressant insikt är att det tusentalet lärare jag testat hittills helst tar till sig ny kunskap genom att läsa och skriva. Mycket få av de flera tusen studenter som gjort testen föredrar att ta till sig ny kunskap på lärarnas favoritsätt. De föredrar istället att diskutera, lyssna, rita upp mindmaps, göra rollspel eller andra övningar.
– Jag har forskat vid Linköpings universitet och undervisat i vetenskapshistoria och historia i Lund tidigare så har jag studerat i Cork på Irland och i Montpellier i Frankrike.

Varför är din forskning viktig?

– Jag vill kunna bidra med kritiska reflektioner kring universitetets roll i samhället och kunskapens roll i samhället.
– I alla projekt är det underförstått att kunskap och makt är intimt sammanbyggda och att vissa saknar den sorts kunskap som ger makt. Det är något jag är väldigt intresserad av – och att se på habitus (handlingsmönster som bygger på kunskap om hur man ska föra sig i ett sammanhang), till exempel att de som vet vad en student förväntas göra får en stor fördel (ger makt över den egna situationen) och det får stor betydelse för deras studier. Jag hart tagit fram en ”verktygslåda” för akademiska studier – som jag fått pedagogiskt pris för – med syftet att försöka ge alla studenter
samma startposition. Det är frågor jag känner väldigt starkt för.

Har du något ”drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Jag är mycket intresserad av hur intern motivation hör ihop med extern motivation och hur det hänger ihop med möjligheten att skaffa makt och kunskap. Externa faktorer är då sådant som exempelvis beröm och interna är exempelvis en vilja att lära sig, en vilja att bli bättre som student. Jag skulle gärna vilja göra någon form av jämförande studie om hur folk skaffar sig status och makt i andra sammanhang, till exempel träningsvärlden.

 

 

Publikationer

Sidansvarig:

Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Lunds universitet | Campus Helsingborg
Besök: Universitetsplatsen 2 Helsingborg
Postadress: Box 882, 251 08 Helsingborg
Telefon:
 042-35 66 20
E-post: info [at] ism [dot] lu [dot] se

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg