Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Filippa Säwe

Filippa Säwe vid sitt skrivbord.

Avslutat forskningsprojekt:

”Hållbarhet genom marknader” (”Doing sustainability through markets? – Coastal communities and economies embedded in place”). Tillsammans med Johan Hultman från Institutionen för service management och tjänstevetenskap (projektet avslutades vid årsskiftet).

Kan du berätta lite om forskningsprojektet?

­– Jag och Johan Hultman har befunnit oss ”i fiskevärlden” i sex års tid och det har varit intensivt arbete. Det har inneburit att jag borrat mig djupt ned i den verklighet som finns kring fisket.
– Bland annat har jag varit ordförande för Öresundsfiskarna sedan 2012. Det är en samverkansplattform mellan yrkesfiskare, sportfiskare, husbehovsfiskare och turbåtsskeppare. I verksamheten ingår träffar med olika fiskare och myndigheter, folk från länsstyrelsen är alltid med. Det senaste året har även danska fiskare varit med. Det har varit både givande och spännande.
– Min fiskeforskning har även lett till att jag idag sitter med i styrelsen för leaderområdet Nordvästra Skåne med Öresund. I det sammanhanget ansvarar jag för EU:s havs- och fiskerifond i syfte att få fart på den lokala utvecklingen främst på landsbygden.

Varför blev du intresserad av detta område?

– Jag fick ett erbjudande 2010 från en kollega om att gå in i ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt om hållbart fiske i Öresund, som hette ”Sound Fish”. Jag tyckte det var intressant och därefter har jag och Johan Hultman haft forskningspengar från Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande).
– För oss som samhällsvetare är det här frågor som är spännande, men sedan årsskiftet är det stopp i finansieringen. På ett sätt var vi trots allt färdiga med att titta på fisket utifrån de tidigare förutsättningarna och forskningen har fått mycket uppmärksamhet.
– Vi har skrivit debattartiklar om kvotfördelningen och köp och sälj och vi har varit i riksdagen och informerat – och riksdagsledamöter har varit här. Vi har bland annat ingått i ett utvärderingsarbete som var initierat av miljö- och jordbruksutskottet kring förvaltningen av det pelagiska fisket (fisket i öppna havet). Vi har också varit med i framtagandet av den nationella yrkesfiskestrategin. Vi har gjort forskning som verkligen varit högaktuell.

Vad har du forskat om tidigare?

– Jag och Åsa Thelander från Institutionen för strategisk kommunikation drev under några år ett större projekt med namnet ”Kommunikation kring innovationer i stadsmiljö – Kommunikativa möjligheter och utmaningar för stadsförnyelseprojektet H+”. Det handlade om hur man kommunicerade kring ett stadsbyggnadsprojekt som inte kommit igång, i det här fallet alltså H+.
– Vi studerade konstnärliga uttryck på en plats som ännu inte bebyggts, där syftet med konsten var att ge medborgarna i Helsingborg en ny syn på hamnområdet. Kommunen ville presentera H+ som ett djärvt och kreativt begrepp. Det pumpades in mycket pengar för att få igång intresset. Vi gjorde bland annat intervjuer med förvaltningscheferna för att se vilka föreställningar som fanns kring området kopplat till den kommunikativa strategin.
– Jag disputerade 2004 i sociologi med avhandlingen ”Att tala med, mot och förbi varandra – Samtal mellan föräldrar och skolledning på en dövskola”. Där undersökte jag hur olika parter – skola och föräldrar – diskuterar kring ömtåliga frågor om barn som går på teckenspråksskola. Avhandlingen hade en samtalsanalytisk inriktning – hur kan man uppnå närmare samförstånd kring något komplicerat?

Varför är din forskning viktig?

– Jag skulle vilja lyfta fram betydelsen av samhällsvetenskaplig forskning rent generellt, inom olika sektorer av samhället och i olika institutionella och organisatoriska sammanhang. Överallt finns det olika spänningar och olika logiker som möter varandra. Samhällsvetare kan synliggöra detta för intressenter och medborgare och bidra till ökad transparens, till nytta för demokratin.
– Jag skulle också vilja säga att det är min uppfattning att samhällsvetare får för lite forskningspengar, till exempel när vi slåss om samma pott som naturvetare.

Har du något ”drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Då skulle jag återigen vilja anknyta till avsaknaden av samhällsvetenskaplig blick och analys inom en del områden. Jag skulle kunna tänka mig ett projekt med fokus på ekosystemtjänster (alltså produkter och tjänster som naturens ekosystem ger oss och som bidrar till välfärd och livskvalitet).
– Det råder sådan obalans mellan människan och naturen. Hur kan man skapa ett nytt sätt att se på relationen mellan människa, fiske, jordbruk och skog? Hur kan våra resurser brukas för att få ett fungerande system? Här behövs mer än enbart ett biologiskt perspektiv. Olika slags kunskaper är nödvändiga och hur kan vi samverka kring detta?
– Det skulle vara viktigt att studera de här frågorna, men drömprojekt vet jag inte om man kan kalla det.

 

Text & foto: Lars Ljunggren

 

Publikationer

Hämtat ur Lunds universitets publikationsdatabas

Sidansvarig:

Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Lunds universitet | Campus Helsingborg
Besök: Universitetsplatsen 2 Helsingborg
Postadress: Box 882, 251 08 Helsingborg
Telefon:
 042-35 66 20
E-post: info [at] ism [dot] lu [dot] se

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg