Lunds universitet firar 350 år. Läs mer på lu.se

Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Johan Alvehus

Johan Alvehus i sitt arbetsrum.

Pågående forskningsprojekt:

Om förstelärarreformen i den svenska skolan. I samarbete med Gustaf Kastberg, Förvaltningshögskolan i Göteborg.

Kan du berätta lite om forskningsprojektet?

­– Det är inne på sista året i ett treårigt projekt tillsammans med Gustaf Kastberg från Förvaltningshögskolan i Göteborg. Vi håller på att skriva artiklar och en bok.
– Förstelärarreformen kom 2013. Den hade stöd från båda lärarfacken, men reformen har setts som problematisk av lärarna. Kriterierna för vem som kan bli förstelärare har upplevts som godtyckliga. Det är ett intressant fenomen ur flera synpunkter, inte minst ur samhällelig dimension, om hur man kan bidra till en bra skola för våra barn och en kompetent lärarkår.
– Kritiken har också gällt att reformen skapar skiktning inom en grupp som varit ganska egalitär. Löneskillnaderna har blivit rätt dramatiska. Sammantaget har förstelärarreformen lett till en löneökning för runt 10 procent av lärarna, men det har i en del fall snarare upplevts som en sänkning för 90 procent av lärarna. Det finns rentav exempel på att en del skäms över sitt försteläraruppdrag.
– Det har också blivit olika i olika kommuner. Inte alla lärare har fått tid avsatt. Dessutom har det blivit knutet till tjänst och i en del kommuner bara på viss tid. Om man byter arbetsplats eller kommun kan man förlora positionen som förstelärare och man kan fråga sig vad det då är för ”karriär” man vill åstadkomma med tjänsterna.
– Sedan sätts det gränser för hur många som kan bli förstelärare, och det betyder att det blir en konkurrens om tjänster. Det i sig är en särskild typ av meritokratiskt tänkande.
– Det finns ledningsproblem inom skolan som man kan fundera över. Ta som exempel att rektor kan utse bästa lärare, men rektor behöver inte själv vara lärare. Lärare måste också ha legitimation – det behöver inte rektor, som ändå kan sätta betyg. Rektor förväntas kunna utöva pedagogiskt ledarskap utan att behöva vara pedagogiskt kunnig. Jämför med stora professionella tjänsteföretag, där det ofta är oerhört viktigt att ha förankring i verksamheten för att ha legitimitet. Det här är oerhört intressant forskning och just ledning och ledarskap inom skolan är min nisch i det här projektet. Det finns förvånansvärt lite skrivet inom området.
– I professionella organisationer – som till exempel skolor, juristbyråer, universitet och högskolor – finns en stark yrkesidentitet, kompetens och autonomi. Där blir ledningsfrågan väldigt unik.

Varför blev du intresserad av detta område?

– Alla har gått i skolan – och alla är i någon mening experter, i alla fall på att gå i den. Skolan är något som har oerhört hög närvaro i mångas liv och i den offentliga debatten, den är något vi alla bryr oss om. Därmed blir den lätt ”contested terrain”, ett omstritt fält.
– Som teoretiker ser man omedelbart ett intressant område. Det är intressant att studera politisk styrning och ur ett teoretiskt perspektiv krockar olika styrlogiker i skolan.

Vad har du forskat om tidigare?

– I min avhandling (”Paragrafer och profit – Om kunskapsarbetets oklarhet”) skrev jag om skattekonsulter och om organiseringen av kunskapsarbete.
– Sedan har jag deltagit i projekt inom ledarskapsområdet, med fokus på kunskapsintensiva organisationer. Jag jobbade ett tag som förläggare på Studentlitteratur, innan jag återvände till universitetet, och studien kring förstelärarreformen är det första riktigt stora projektet jag är med och driver.

Varför är din forskning viktig?

– Det är jätteviktigt med en väl fungerande skola och lärarna är förstås centrala i detta. Jag vill bland annat bidra till ökad förståelse kring vad det betyder att vara lärare.
 – Sedan gäller det naturligtvis att nå ut med sin forskning. Man kan tänka många kluriga tankar, men teoriutveckling blir lätt något som bara en liten grupp experter ägnar sig åt. Det måste förstås också förekomma, men för min del är det fundamentalt att reflektera tillbaka till samhället.

Har du något ”drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Jag håller på med en av de mest spännande frågor jag kan tänka mig just nu.
– Framöver vill jag fortsätta arbeta med frågor som har med samhälle och samhällsutveckling att göra. Det är roligt att sprida kunskap. Jag skulle jättegärna vilja se på miljöfrågor. Ett annat område som vore intressant att studera, och som är både skrämmande och fascinerande, är tron på en auktoritär ledaridentitet, som har kommit tillbaka i politiken.

 

Text & foto: Lars Ljunggren

 

 

Publikationer

Sidansvarig:

Institutionen för service management och tjänstevetenskap
Lunds universitet | Campus Helsingborg
Besök: Universitetsplatsen 2 Helsingborg
Postadress: Box 882, 251 08 Helsingborg
Telefon:
 042-35 66 20
E-post: info [at] ism [dot] lu [dot] se

Samhällsvetenskapliga fakulteten | Campus Helsingborg