Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Espersson

Malin Espersson

Universitetslektor

Espersson

Yrkesverksammas konstruktioner av asylsökande ungdomar

Författare

  • Malin Espersson

Summary, in Swedish

I det här papret undersöker jag vilka föreställningar om etnicitet och kön som professionella yrkesgrupper (lärare, boendecoacher, socialsekreterare, barn- och ungdomshandläggare) ger uttryck för i sitt arbete med asylsökande ungdomar. Jag undersöker också hur detta präglar deras arbete med ungdomarna och konsekvenserna av detta. Ungdomarna, samtliga pojkar och analfabeter, deltar i språkintroduktion på en gymnasieskola i Helsingborg och de flesta bor på något av stadens HVB-hem. Samtliga ungdomar är deltagare i ett förvaltningsövergripande integrationsprojekt som drivs av FoU Helsingborg, vars syfte är att ”genom förvaltningsövergripande samverkan, brukardeltagande och stöd i forskning skapa förutsättningar för unga analfabeter att bli aktiva samhällsmedborgare och integrerade i Helsingborg”.

De yrkesverksamma kring ungdomarna är till största del svenskfödda kvinnor med universitetsutbildning och de har arbetat med ungdomarna i allt från några månader till flera år. Materialet utgörs av tre dialogmöten i tvärgrupper med de professionella och intervjuer med lärare och boendecoacher. Syftet med dessa samtal har varit att dels skapa en förståelse för hur de professionella beskriver och uppfattar ungdomarnas vardag i skola och boende, dels hur de professionella arbetar med och förhåller sig till ungdomarna.

Några av de föreställningar som identifieras i en tidig analys är en ”bristdiskurs” och en ”hjälpardiskurs” genom vilka ungdomarna konstrueras som otillräckliga genom avsaknaden av skolgång, handlingskraft och språk. De anses därför behöva hjälp för att lära sig svenska och att förstå det svenska skolsystemet och samhället – en hjälp som möjligen riskerar att dölja andra behov och därmed begränsa ungdomarnas möjligheter och handlingskraft.

Avdelning/ar

  • Institutionen för service management och tjänstevetenskap

Publiceringsår

2017-02-16

Språk

Svenska

Dokumenttyp

Konferensbidrag: abstract

Ämne

  • Gender Studies

Conference name

Genus i profession

Conference date

2017-02-16 - 2017-02-16

Conference place

Malmö, Sweden

Status

Published