Javascript är avstängt eller blockerat i din webbläsare. Detta kan leda till att vissa delar av vår webbplats inte fungerar som de ska. Sätt på javascript för optimal funktionalitet och utseende.

Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Mikael Bergmasth

Mikael Bergmasth är lektor på Institutionen för service management och tjänstevetenskap. Han har en doktorsexamen i företagsekonomi från Göteborgs universitet.

Mikael Bergmasth

 

Du är företagsekonom och har forskat om elmarknaden. Kan du berätta mer om vad den forskningen handlar om?

– Jag har tillsammans med en kollega tittat på tjänsteutvecklingen som uppstått på elmarknaden i samband med att avregleringen trädde i kraft 1996. Det vill säga främst de energieffektiviseringstjänster som energibolagen lanserade och som hade som mål att locka kunder genom löften om att minska deras förbrukning av el. I detta sammanhang handlade det om å ena sidan hur energibolagen paketerar och säljer dessa tjänster, hur de marknadsförs och hur de prissätts. Å andra sidan handlade det om elkundernas köpbeteende och intresse av att ta del av det nya utbudet av tjänster på elmarknaden.       

Har du hunnit med ytterligare forskningsprojekt efter avhandlingen?

– Sedan några år tillbaka har jag forskningsmedel via Plattformen som är ett samarbete mellan Helsingborgs stad och Lunds universitet Campus Helsingborg och näringslivet för ett projekt som undersöker utvecklingen av stadstrafiken i Helsingborg och samarbetet mellan kommunen, kommersiella bussbolag och Skånetrafiken.  Där kommunen representerar infrastrukturen, tillhandahållandet av busshållplatser och hanteringen av frågor kring framkomlighet. Och där Bussbolagen förfogar över bussar och busschaufförer och Skånetrafiken står för tidtabeller, trafikplaneringsstrukturer och lösningar för biljettsystem och så vidare.

Kan du berätta mer om undersökningen?

– I detta forskningsprojekt har jag tittat på målsättningen och samarbetet de tre aktörerna haft om att fördubbla det kollektiva resandet där de redan mellan åren 2004 och 2014 ville öka kollektivresandet från sju miljoner resor årligen till 14 miljoner resor årligen. I projektet använder jag dels ett kontraktsteoretiskt perspektiv, dels ett förtroendeperspektiv, där det förutom reglering av samarbetet på ett papper även behöver finnas en öppenhet mellan parterna, vilket man kan kalla ett förtroendebaserat förhållande.

Har du fått fram något konkret resultat ur studien?

– Det finns ju mycket forskning kring sådana här samarbeten vilka jag kallar för strategiska allianser och som bygger på perspektiven förtroende och kontroll. Min forskning är också en bekräftelse på att så är fallet och att dessa två perspektiv är två viktiga element och att man behöver ha båda. Man kan alltså inte endast reglera fram resultat, utan det måste även finnas en öppenhet och en diskussion mellan olika parter i ett samarbete. Förutom tesen om förtroende och kontroll har jag därför även observerat att det hela tiden förs fram andra mål som riskerar att hamna i konflikt med de tidigare målen. Det vill säga även om de tre organisationerna i fråga är överens uppstår det nya idéer och andra mål som också måste prioriteras.

Kan du ge ett exempel där det finns en risk att hamna i konflikt med tidigare mål?

– Tänk dig att man till exempel vill bygga om trafiknätet i staden och utöka antalet bussfiler för att skapa ett bättre flöde i kollektivtrafiken. Vid en första titt kan man då se att bussresenärerna skulle gynnas eftersom det skulle förkorta den kollektiva restiden. Men samtidigt är det ett beslut som är väldigt politiskt laddat och inte minst på grund av att det kan förorsaka konflikter mellan busstrafiken och stadens bilister.

Hur kommer du offentligöra studiens forskningsresultat?

– Först blir det avrapportering till Plattformen som finansierar studien. Sen är det tänkt att det här ska bli en eller ett par artiklar.  

Har institutionen alltid samarbetat med kommunen eller är det en utveckling som har skett över tid?

– Jag tycker att vi under lång tid varit aktiva i det lokala utvecklingsarbetet. Det finns även ett stort intresse från kommunen och regionen om att etablera olika slags samarbeten med institutionens forskarkollektiv. På motsvarande sätt har det alltid funnits ett intresse bland mina kollegor på institutionen att bidra till den lokala utvecklingen.

Har du under din tid på institutionen sett trendutvecklingar i institutionens forskning inom tjänsteområdet?

– Jag kan se att forskningen har ökat och att den har utkristalliserat sig i olika spår, något som bidragit till en mångfald av olika perspektiv på begreppet tjänster. Det jag tänker på då är till exempel den pågående handelsforskningen, avfallsforskningen och forskningen om fiskerinäringen. Det finns alltså fortfarande en tjänsterelaterad tanke i forskningen som bedrivs.

Kontakt

Mikael Bergmasth
Universitetslektor

Telefon: 042-356 65 1
E-post:mikael [dot] bergmasth [at] ism [dot] lu [dot] se
Rumsnummer: E424