Pågående forskningsprojekt:

1. ”Ledning för tjänsteinnovation i akutdriven verksamhet.” Tillsammans med Katja Lindqvist, Institutionen för service management och tjänstevetenskap.
2. Forskningscirkel. Tillsammans med Roger Johansson, Institutionen för utbildningsvetenskap, och personal från kommunerna Helsingborg och Landskrona.

Kan du berätta lite om forskningsprojekten?

­1. – Vi har fått anslag till att driva det här projektet under två år. I det ingår två olika delar: Dels är det ett integrationsprojekt om ensamkommande flyktingbarn som är analfabeter. Där har vi hållit på i ett halvår nu och arbetar tillsammans med FoU-enheten i Helsingborgs stad. I en andra del är det fokus på utsatta barn inom socialtjänsten. Här samarbetar vi med Helsingborg och Landskrona.
– Med ordet akut understryks att det är verksamhet som måste lösas nu. Det handlar om skydd för barn och att ensamkommande måste ha språkundervisning och boende. Kring utsatta barn gäller det att dra igång utredningar snabbt.
– Frågan är också hur man kan bygga in hållbart och långsiktigt arbete inom tjänsteinnovation? Kraven som ska mötas är att jobba snabbare, effektivare och bättre. Det kan behövas helt nya strukturer inom kommunerna och att kunna samordna resurser på annat sätt.

2. – Forskningscirkeln är ett samarbete mellan oss forskare och praktiker – som till exempel specialpedagoger, psykoterapeuter och familjebehandlare – från kommunerna Helsingborg och Landskrona. Vi har träffats nu under en tvåårsperiod, för att diskutera frågor om vad som hindrar och vad som möjliggör samverkan mellan olika professioner kring utsatta barn. Hur ser man inom professionerna på möjligheterna till samarbete och utveckling? Vi ska gemensamt ta fram kunskap och det kommer även att bli en bok.

Varför blev du intresserad av detta område?

– Jag har alltid varit intresserad av människonära tjänster – skola, socialtjänst, sjukvård. Hur kan man bäst använda resurserna för att skapa så mycket värde för pengarna som möjligt? Redan i min avhandling, från 2002, studerade jag ekonomisk styrning i social verksamhet som är inriktad mot barn och unga.
– Innan jag började forska arbetade jag som revisor och konsult under tolv år. I grunden har jag utbildning som socionom och civilekonom och därefter forskarutbildning vid Ekonomihögskolan i Lund.

Vad har du forskat om tidigare?

– Jag har deltagit i flera projekt kring ledarskap och styrning av offentliga organisationer. Sedan jag disputerade har jag forskat på 50 procent.
– Som forskare jobbar jag nära praktikerna. Det är alltså en interaktiv forskningsansats – att skapa kunskap ihop med praktikerna och att kunna dra nytta av varandras kunskaper. Vi kan komma med olika teoretiska referensramar och kan pröva olika idéer.

Varför är din forskning viktig?

– Vi har oerhört mycket att lära av den här typen av människonära tjänsteverksamheter. Det handlar om människor som utvecklas och förändras i alla verksamheterna.
– Med ”New public management” kom idéer från näringslivet in i offentliga sektorn. Men omvänt finns det mycket kunskap och lärande inom offentliga sektorn som kan användas i näringslivet.
– Det känns viktigt för mig att det är forskning som bidrar till att göra det bättre för barn och ungdomar. Jag vill också bidra till att utveckla teoretiska modeller.

Har du något "drömprojekt” du skulle vilja genomföra i framtiden?

– Det Vinnova-finansierade projektet om tjänsteinnovation som vi har startat nu känns som något av ett drömprojekt.
– Dessutom är det förstås roligt att i samband med undervisningen möta studenter och att bygga upp kurser med inriktning på pedagogiska frågor.
 

Text & foto: Lars Ljunggren